Månad: november 2016

Turbulens kring traditionsbrott

20161126_225735

Pappa skickade den här krönikan till mig för att jag skulle analysera den. Jag har nu läst igenom den ett par gånger och den är till viss del obegriplig. Jag ska försöka reda ut varför.

Inledningen

Redan vid första meningen stannar läsningen upp. Vad står det egentligen? Jag har inte lyckats lista ut vad han menar. Har ni några förslag? Det är inte en fortsättning på rubriken som vissa gillar att ”leka med”. Det låter nästan som en fråga med inledningsordet ”hålls”, men jag hittar inget frågetecken. Om man försöker byta ut hans mycket invecklade ord mot några mer klarspråkliga så kanske det skulle se ut ungefär så här:

”Hålls av min fru ansvarig för oönskade avvikelser från jultraditioner.”

”Hålls av”, vad är det? Vad är det som hålls av? Är det ”hålla av” som i tycka om?

”en för mig mycket närstående kvinna” tolkar jag som ”min fru”. Jag tolkar det också som en mycket tillkrånglad nominalfras (eventuellt i brist på innehåll, men troligen mer för att det är hans stil).

 Passivformer

Jag funderar på om det är dessa som stör så mycket, och gör texten svårbegriplig. VEM är det som gör saker i texten?

”Juleljus som tänts…”. Vem tänder (eller undviker att tända) ljusen?

”Det anses att vi (jag)…återplaceras” Jag antar att det är ”en för mig mycket närstående kvinna” som anser. Däremot så är det nog författaren själv som ska ”återplacera”. Lite förvirrande.

”Möjligen kan denna oroskälla elimineras med ett inköp av…”

Vem är det som ska eliminera oroskällan? Han eller frun (om vi utgår från att det är frun han menar)? ”Förutsägs” är också en passivform. Kanske för att han inte vet som som säger det.

Den sista passivformen ”utlovas” har åtminstone en klar syftning, nämligen marknadsföringen.

Textbindning

Jag tror det är här det fallerar totalt. Det finns inget flyt i texten. Styckena känns inte alls genomtänkta, och de kopplas inte hop med varandra. Särskilt de i högerspalten känns helt ovidkommande för inledningen av texten.

I andra stycket skriver han ”juleljus” och i tredje fortsätter han med ”adventsstake”. Är det samma ljus han menar? Juleljus är för mig levande ljus medan adventsstaken är den elektroniska man har i fönstret.

Sedan fortsätter han i tredje stycket med ”ämnet”, men vilket ämne menar han? Tändandet av juleljus/advensstake-ämnet? Långsökt koppling, som är långt ifrån självklar.

”Detta fönster” hamnar i bestämd form trots att inget fönster har nämnts. Vi får anta att de gått förbi grannens fönster och att där finns en adventsstake.

I fjärde stycket skriver han: ”Möjligen kan denna oroskälla elimineras”. Återigen är det otydligt vad han syftar på. Är det oroskällan att hålla stakarna framme under rätt period (från första advent till absolut senast 20 dagar efter julafton)? Eller oroskällan att ”utses till traditionstrotsarens försvarsadvokat”?

Ordval – innehåll

Onödigt tillkrånglade substantiv finns det ett par stycken, t.ex. grannskap istället för granne (det hade krävts en omskrivning av hela meningen, men det hade varit mer konkret och lättläst). ”Undertecknad” som synonym för ”jag” tillför ingenting, förutom att framhäva den egna – något märkliga – personliga stilen. ”Inköp” istället för ”köp” osv. Inledningen ska vi inte ens tala om…

Innehållet är uppdelat i två separata, och icke kompatibla, delar. Eller tre om räknar inledningen. Först om tändandet av adventsstakar, sedan om VR-glasögon. Var kom de in i bilden förresten? Jag ser inte kopplingen till virtuella världar och juleljus. Eller är det det bisarra i att hålla hårt i traditioner han vill påpeka? Och därför vill fly till en annan värld?

I andra stycket: ”Varje gång vi passerar detta fönster känns det som att undertecknad utses till traditionstrotsarens försvarsadvokat”. Är det för att han, när de passerar grannens fönster, försvarar sin grannes agerande (eller icke-agerande) gällande tändandet av adventsstake?

Rubriken- Turbulens kring traditionsbrott

Kopplingen mellan rubrik och text är mycket svag. Vari ligger turbulensen? Det verkar inte superturbulent att bli utsedd till traditionstrotsare eller att inte bry sig om när exakt juleljusen ska vara framme. Rubriken ger dock en antydan till textens innehåll, alltså traditionsbrott, och det är nog bra eftersom texten är väldigt vag gällande just innehåll.

Avslutningen

”För mig känns verkligheten emellanåt högst overklig även utan elektroniska hjälpmedel”. Slutsatsen, precis som hela högerspalten, känns helt malplacerad. Hur kom han fram till det här? Det är klart att man kan känna så, men det kommer ju från ingenstans. Är verkligheten högst overklig för att folk tycker olika i fråga om när adventsstakar ska tändas? Det håller inte.

Slutligen så är det ganska störande med pronomenförvirringen kring ”vi (hon)” och ”vi (jag)”, särskilt då ”vi:et” redan från början är oklart.

 

Språkfrågor

En stor del av min vakna tid funderar jag över språket. Sedan jag började studera språk så har det nått nya nivåer. Jag skulle inte kalla det besatthet. Än. Däremot har jag börjat skriva ner allt jag lägger märke till, och roas över. Inte för att vara en dryg språkpolis, utan för att det är roligt. Här kommer ett urval av de senaste anteckningarna. Håll till godo!

Vi är djur och rökfria

Blocketannonser är en guldgruva vad gäller språkliga härligheter. Det här är ett exempel på en standardfras där något gått lite snett. Det viktiga bindestrecket efter djur har gått förlorat, vilket får effekten att de presumtiva hyresgästerna betraktar sig själva som djur som inte röker. Rökfria djur alltså. Människan är förvisso ett djur, biologiskt sett, men det kanske inte riktigt var det de ville förmedla. Och om de menar att de är djurfria, så är de också fria från sig själva, eftersom de är djur. Är det en blinkning till, den numera utdöda, debatten om att män är djur, fast här utvidgat till att människan är (ett) djur? Frasen är också ett tydligt exempel på en norm, och att vi skriver det som vi tror att den andra vill läsa. Det är en fras som bara förekommer i det här specifika sammanhanget, där man vill sälja in sig själv. Antingen som en god hyresgäst eller partner. I hyresgästsammanhanget, där jag hittade exemplet, är frasen nästan lika vanlig som , det nästintill obligatoriska, adjektivet ”skötsam”.

Flygplansläge

I en annan annons hittade jag en flygvärdinna som ville hyra bostad. Hon nåddes lättast via mejl då hennes telefon ofta är i flygplansläge. Om det var medvetet roligt eller inte lyckades jag inte lista ut. Att hitta dubbelbottnade betydelser i ord verkar annars vara det viktigaste inom reklam just nu. Exempel är lätta att hitta på stan. De flesta busskurer är nu prydda med affischer som säger: ”Älska alla Mer”, tillsammans med en stor bild på en Mer-flaska. En hyfsat lyckad användning av ordet ”mer”, som varumärke och adverb. Dessutom ligger ”älska” helt rätt i tiden, med samhällets debatt om näthat.

En mindre lyckad kampanj, eller vad man ska kalla det, är lokaltrafikens ”tänk utanför bilen”. Jag antar att det är en alludering på uttrycket  att ”tänka utanför boxen (alt. ”lådan” på svenska)” eller ”tänka utanför ramarna”. Problemet är ju att det inte är det minsta likt i slutet av uttrycket. Eller hade lokaltrafiken uttrycket ”tänk utanför bilden” i tankarna? Finns det ens som etablerat uttryck? Kan de ha menat att bilen – till formen – är en box, och att orden därmed är utbytbara i en reklamkampanj? Menar lokaltrafiken, eller mer korrekt reklammänniskorna som gjorde reklamen, att man tänker bättre utanför bilen? En mer långsökt idé är att det är en direkt uppmaning, som borde kompletterats med ett kolon, alltså: ”Tänk: utanför bilen”. Ju mer jag tänker på detta desto oklarare framstår deras ordval. Motivet är dock glasklart –  de vill att fler ska åka buss. Men det krävs ju bara att man ska uppfatta orden som reklam för att det ska framgå. Vad de egentligen vill säga är väl något i stil med: ”Tänk på att du inte alltid måste ta bilen”. Men ”utanför bilen”? Ska man tänka när man fysiskt befinner sig utanför bilen? Jag får inte ihop det.

Hus vill hyras

Jag älskar blocketanvändare. Här har vi ett fint exempel på en passivform där det inte hör hemma. Subjektet är borttaget och då vet inte vem som vill hyra. Är det huset som vill hyra ut sig själv eller är det det tänkta subjektet (jag/vi) som vill hyra ett hus? Det senare är mer troligt.

Timeout

Timeout är ett fascinerande begrepp. Och kanske den enda förmån som bara delas av politiker och idrottstränare. De båda grupperna använder sig av det på liknande sätt. Man ber sina underordnade ta timeout när de ”fuckat upp”, antingen när de misshandlat någon på krogen eller om de släppt in tre mål under en period. Andra yrkesgrupper får nöja sig med att ta tjänstledigt eller bli ”entledigade”.

Den senaste politiska timeouten stod – inte helt oväntat – SD för, i och med ”krogbråket” för ett par dagar sedan. Jag skriver ”krogbråket” inom citattecken för att det verkar råda oenighet om exakt vad som hände. Jag har hittat följande benämningar för ”händelsen”:

  • självförsvar
  • krogincident
  • nattklubbsincident
  • krogbråk
  • konflikt
  • bråk
  • slagsmål
  • misshandel
  • händelse

Min personliga favorit i denna härva av ord och nyanser är den sista: ”händelse”. Oavsett vad som hände så är det onekligen en händelse. Om man skulle ta vagheten i ”händelse” och säga att den sker på en ”plats”, så skulle man få exakt ingenting sagt. Andra förslag som ännu inte dykt upp i nyhetsflödet är ”kurr” och det härligt ålderdomliga ”handgemäng”.

Den största skillnaden mellan den politiska och idrottsliga timeouten är att politiker får hur många de vill under en och samma (mandat)period.

Till sist en rolig förskönande omskrivning (eufemism) signerad Kent Ekeroth. Han skriver att han har haft en ”social livsstil” där han ”rört sig mycket bland vänner och allmänheten”, vilket i klartext betyder han varit full och härjat på krogen.

Nästa inlägg kommer eventuellt avhandla dressing och surdegsbröd.

 

 

Jag ska stoppa dig i en låda!

Bingolotton var roligare än väntat. Mest kanske eftersom fokuset aldrig låg på tv:n utan istället på att ha trevligt och äta fruktsallad. Är det inte sällan man äter en fruktsallad med enbart goda frukter? Min erfarenhet tycks nästan alltid ha varit att någon frukt i salladen inte är god. Eller bara halvgod, som t.ex. vindruvor. Jag gillar inte vindruvor tillräckligt mycket för att de ska vara en del av en god efterrätt. Ändå finns alltid vindruvor i fruktsallad. Nu hade jag full kontroll på vilka frukter som ingick i blandningen. Och resultatet blev otroligt. Hade det här varit en matblogg hade jag bjudit på recept och bilder.

Resultatet av spelandet var det sämre med. Den första lotten vi köpte visade sig vara till nästa veckas omgång. Vi blev därför tvungna att springa ner till Coop och köpa en till lott precis innan programmet började. Dessutom måste vi se programmet även nästa vecka. Vare sig vi vill eller inte.

Halmstad BK ska tydligen spela i Allsvenskan nästa år. Det trodde jag de redan gjorde. Där någonstans ligger nivån på mitt intresse. Men jag följer SVT Halland på facebook och får där all information jag behöver om mitt nya landskap. Lagom till att stadens fotbollslag tar sig till högsta serien så överger jag staden för grannstaden Laholm. Har de ett fotbollslag ens? Vad har Laholm egentligen?

Laholm verkar ha många udda filurer. Lite knepiga typer. Bland annat en gubbe som ofta sitter på bussar och hotfullt/skämtsamt säger: ”Jag ska stoppa dig i en låda!”. Även på ICA och på biblioteket kan udda människor synas stryka omkring.

Jag har en förhoppning om att ge en mer nyanserad bild av Laholm och dess invånare längre fram, när jag bekantat mig mer med staden.

(Jag grävde just i en toalettstol för första gången i livet, en ögonfransböjare hade av misstag hamnat där)

 

Bingolotto

Poängen med bloggen var från början att skriva utan prestationsångest. På något vis har den ångesten ökat successivt sedan jag började skriva. Och den ökade ännu mer när jag började plugga. Då försvinner ju meningen med att ens ha en blogg. Prestationsångesten och kraven kan jag istället spara till uppsatserna och inlämningsuppgifterna. Och låta bloggen var fri från för höga ambitioner. Inläggen måste inte vara genomtänkta eller bra skrivna, när hela poängen bara är att skriva något, vad som helst.

Jag har de senaste veckorna skrivit massor av blogginlägg i mitt huvud. Tyvärr kommer de inte ner på ”papper”, vilket är synd. Tankarna får inte fäste på samma vis. Jag måste skriva ner det. Det är mest tankar om språk och politik, gärna i kombination. Istället får Pernilla stå ut med att höra dessa tankar och idéer i ett oredigerat format. Och då är de inte alltid så skarpa eller intressanta. Jag måste först processa tankarna innan det blir något vettigt av dem. Kanske är det den här strävan efter vettighet som gör att det blir till ingenting istället. Varför kan jag inte bara skriva ner det jag känner?

Ikväll ska vi spela bingolotto. Om det kommer ske ironiskt eller på allvar vet jag inte. Jag får återkomma.

Köpenhamn – London 300 kr. Eller?

Ryanair är lite luriga. Till synes otroligt billiga. I verkligheten bara billiga. Utgångspriset är snarare ett utropspris, det kommer blir dyrare, var så säker. Ingenting ingår i biljettpriset, knappt ens biljetten.  Allt kostar extra. Det kostar inte mindre än 35 kronor att få ett sms med sitt bokningsnummer (man kan också skriva ner det helt gratis på ett papper, eller som en anteckning i mobilen). Tanken är att man ska tänka ”äsch, 35 kronor är inte så mycket, det förenklar min resa”. Samma princip som används på Ikeas restauranger, en liten torr sallad kostar bara 7 kronor och en ännu torrare efterrätt bara 12 kronor. Och vips så var lunchen inte så billig man tänkt sig från början, eftersom inget ingick i utropspriset. Men sedan läggs det på mer och mer dyr service som överallt annars är rena självklarheter. Att medföra bagage kostar mer än resan. Vill ni sitta bredvid varandra? 80 kronor. Vafalls?! Finns det någon anledning att två som bokar biljetter tillsammans INTE vill sitta bredvid varandra?

De bryter ner en. Spelar på våra rädslor. DU HAR VÄL INTE GLÖMT ATT KÖPA RESEFÖRSÄKRING? Tänk om en tropisk ögoninfektion sprids på flyget till de brittiska öarna? Det här med bagage på Ryanair verkar vara en vetenskap i sig. Alla valmöjligheter finns. 15 kg incheckat bagage på ditvägen, och 20 kg på väg hem. Eller bara 15 kg på väg hem. Eller vilken annan kilokombination som helst, nästan. Handbagaget måste vara under ett specifikt mått, så är det nog på de flesta flygbolag, men känslan är att på Ryanair är det extra viktigt. Man har trots allt möjligheten att köpa en certifierad Ryanair-väska som garanterat passerar incheckningsdisken som handbagage, under förutsättning att den väger under 10 kg.

Man köper och betalar den jättebilliga biljetten först. SEN kommer tillvalen igen, de som man redan förkastat. Men här framgår det hur lite som faktiskt ingår i biljetten. Det är på gränsen till ståplats. Vi övervägde ett annat flygbolag där man för samma totalkostnad får samma sak, fast det ingår i priset. Märkligt resonerat kanske. Men man känner sig ändå lite lurad av de där 300 kronorna. Ett experiment jag funderade över var hur dyrt man KAN få resan. Jag gissade på 8000 kronor. När jag får mer tid och lust ska jag genomföra det. Mitt först ”gräv” som bloggare kanske. Håll utkik!

Jag har härjat runt i loger och på Grand

Det börjar bli fånigt att Winnerbäck i varje intervju ombeds prata om att han inte gillar att prata. ”Du undviker att bli intervjuad..?”. Han är ju där för fan! Möjligen att frågan var motiverad när Niklas Strömstedt ställde frågan ”- När du är så utelämnande i dina låttexter krävs det kanske att du får vara ifred sen?” i Tack för musiken år 2011. Sedan dess har Winnerbäck trots allt medverkat i Skavlan och en del andra sammanhang. Han var förresten med i Skavlan redan 2009 och spelade låten Ingen soldat. Vad kräver journalister av honom? Att han ska vara med i Fångarna på fortet för att han ska bota sin så kallade ”medieskygghet”?  Jag efterlyser en ny vinkel i Winnerbäck-intervjuerna. Hans medieskygghet tycks botad. Gå vidare.

Anledningen att jag tar upp detta är SVT:s nya program med Thomas Andersson Wij som intervjuar kända artister ”för att under en konsert kombinera samtal och musik”. Winnerbäck (som, märk väl, ALDRIG ställer upp i intervjuer) intervjuas en timme i SVT igen. Han är så klart lika underbar som vanligt. Wij däremot lyckas inte mota frestelsen att fråga om Winnerbäcks påstådda medieskygghet. Han gick i fällan. Lite styltiga frågor, det blev aldrig ett ”samtal” egentligen. Wij tycker också att det är rimligt att Winnerbäck ska göra en cover på sin egen låt som final på programmet. Är inte det sjukt? Har Wij koll på vem som är gäst och vem som intervjuar? Är det årets hybris vi fått bevittna? Dessutom dödade Wij För dig i inledningen, och då menar jag inte döda i positiv bemärkelse, utan bokstavlig. Många är de tappra som försökt göra en bra cover på Winnerbäcks För dig. Ingen har hittills lyckats. Wij kanske minst av alla. Men det är bara min upplevelse givetvis. Undrar vad Markus Larsson hade satt för betyg på den?

Jag är dock tveksam till om jag skulle vilja se Winnerbäck i Så mycket bättre. En fördel skulle vara att frågorna om hans medieskygghet en gång för alla vara helt irrelevanta, och alla skulle inse det. Men kanske skulle vi också får höra en till dödlig version av För dig. Låt den vara! För mig.